Musikbranschens intäkter

 
 

Under Stora musikdagen diskuteras barriärer för framgång och hur vi säkrar musikbranschens tillväxt på sikt

I samband med att Musiksveriges årliga statistikrapport, Musikbranschen i siffror – statistik för 2016 lanserades idag, samlades alla de aktörer som har inflytande och intresse för en stark och växande musikbransch. På Kungliga Musikhögskolan i Stockholm möttes branschföreträdare och beslutsfattare för att under en eftermiddag diskutera det senaste årets utveckling och branschens utmaningar på sikt.

Musikbranschen i siffror visar att intäkterna från musikbranschen fortsätter att öka i Sverige. Den totala intäktsökningen mellan 2015 och 2016 var 9 procent och intäkterna är nu totalt 10 miljarder kronor. Sedan Musiksverige började att ta fram statistiken 2009 har intäkterna ökat med 50 procent. Rapportens syfte är att fånga musikens ekonomiska utveckling, men den lämnar samtidigt många viktiga frågeställningar obesvarade.

Med utgångspunkt i siffrorna fördjupades diskussionen för bland annat hur politiken kan bidra till en bransch med goda försörjningsmöjligheter för fler. Det konstaterades att framtida intäkter kräver en god återväxt och med ett starkt politiskt stöd skulle möjligheterna öka för fler att kunna växa. Exempelvis skulle ett starkt fonogramstöd, arrangörsstöd och fler stöd till kompositörer och musiker göra det möjligt för fler genrer att överleva.

-        Även om intäkterna ökar inom nästan alla delar av musikbranschen hör vi att många har svårt att arbeta professionellt i brist på acceptabla försörjningsnivåer. Fenomenet är varken någonting senkommet, sprunget ur digitaliseringen eller avgränsat till Sverige. Internationell forskning visar att musikbranschen i likhet med andra kreativa branscher är en så kallad blockbusterekonomi där merparten av intäkterna är starkt koncentrerade till skapare av kommersiell musik som är populär, förklarar Linda Portnoff, VD Musiksverige.

Den politiska panelen förde samtalet vidare mot initiativ och satsningar. Deltog gjorde Olof Lavesson (M), ordförande i Kulturutskottet, Gunilla Carlsson, (S), vice ordförande i Kulturutskottet och Ulf Dernevik (Mp), politiskt sakkunnig vid Kulturdepartementet och Linda Portnoff. Kathrine Synnes Finnskog, VD på Music Norway, inledde panelen genom att berätta om den norska regeringens satsningar på musikens tillväxt och export.

I Norge har staten tagit en aktiv roll för att stärka den norska musikens tillväxt.

-        Att vara här och prata, ser jag som ett tecken på att det går bra för Norge. Vi pustar Sverige i nacken, vår regering satsar 24 miljoner norska kronor per år på enbart musikexport, inledde Kathrine Synnes Finnskog.
-        I grunden vill vi ha bredd. Men också stora kommersiella aktörer så att det finns förebilder att sikta mot för de som har det som mål. Sverige har gått miste om delar av indiemarknaden, men i Norge har vi den kvar, förklarar Kathrine Synnes Finnskog.

De svenska beslutsfattarna var ovanligt eniga, och lät sig inspireras av de norska satsningarna.

-        Kulturen är råvaran, kulturpolitiken ska skapa förutsättningar för näringspolitiken att förädla den, säger Olof Lavesson.
-        Initiativ från det offentliga kan vi se ger effekt. Även om det i Sverige inte är av samma omfattning som i Norge, ännu, säger Ulf Dernevik.

Panelen var också överens om att det är viktigt att stärka mellansegmentet, säkra bredd och mångfald i musiken.

-        Om ni tycker det är viktigt att det också finns musik som inte är topplistemusik, som på kort sikt inte bär sig själv på marknadens villkor, då krävs en stark och långsiktig kulturpolitik. Det kan ta lång tid att skapa kulturella värden, konstaterar Linda Portnoff.
-        Nästan alla utövare man möter är egenföretagare. För att underlätta för de små företagen, behöver vi förenkla för dem att nå ut på marknaden. Någonstans måste vi hitta stöd och strukturer för att stötta dem, säger Olof Lavesson.
-        Infrastrukturen måste möjliggöra för det här mellansegmentet, aktörerna i mitten, säger Gunilla Carlsson.
-        Vi behöver utveckla mellansegmentet så att de ska kunna nå sin publik. Det är svårt att klättra på en trappa där mellersta stegen saknas. Kulturpolitiken måste stötta scenerna och de fria grupperna, Ulf Dernevik.
-        I Sverige växer vi i de kreativa näringarna även om de är små. Där är Sverige jämförelsevis konkurenskraftigt, många gånger främst i världen. Vi ligger bra till, men hur kan det gå ännu bättre, frågar sig Olof Lavesson.

En självklar del av samtalet under den Stora Musikdagen var också det upprop som skett under namnet #närmusikentystnar. Alla deltagare var eniga om att jämställdhetsstatistiken ser katastrofal ut. Musiksverige beslutade i förra veckan att som intresseorganisation verka för en jämställd bransch utan utrymme för kränkningar, sexuella trakasserier eller övergrepp och det uppdraget är överordnat all annan verksamhet.

Både citat och innehåll från rapporten går utmärkt att publicera även för tredje parts plattformar. Önskas en fördjupad kommentar är media välkomna att kontakta Linda Portnoff enligt nedan.

Rapporten i sin helhet finner ni här.

Kontaktpersoner:

Linda Portnoff, VD i Musiksverige
E-post: linda@Musiksverige.org
Telefon: +46 70 465 89 46

Sofia Thurn, projektledare i Musiksverige
E-post: sofia@musiksverige.org
Telefon: +46 73 776 39 75

När det gäller Musiksveriges arbete för en jämställd bransch är media välkomna att kontakta Elisabet Widlund enligt nedan.

Elisabet Widlund, styrelseordförande i Musiksverige
E-post: elisabet.widlund@musikforlaggarna.se
Telefon: + 46 8 783 88 91

 
Sofia Thurn