Stockholm 2020-08-21

Åtgärdslista för återstart av den svenska musikbranschen

Om Musiksverige och denna PM

Musiksverige samlar artister, kompositörer, textförfattare, musiker, managers, producenter, musikbolag och musikförläggare i Sverige. Vi har i uppdrag att ge den svenska musiken bästa möjliga förutsättningar att skapas, utvecklas och spridas. Den svenska musikbranschens intäkter i Sverige och från utlandet uppgick enligt Musiksveriges senaste (ännu ej publicerade) mätningar (2019) till 12,2 miljarder kronor, vilket var en ökning med drygt tolv procent (motsvarande 1,3 miljarder kronor) jämfört med föregående år. Dessa intäkter kommer under 2020 och 2021 att sjunka mycket drastiskt till följd av coronapandemin.

I denna PM redogör vi för den kraftfulla påverkan coronapandemin har haft på vår bransch och vi lämnar sex konkreta förslag på åtgärder som dels hjälper de individer och företag som drabbas, dels möjliggör att vi på ett säkert sätt kan öppna musikscenerna utan att riskera en farlig smittspridning så att vi kan värna liv och hälsa. 

Den unika situation vi nu befinner oss i kräver att vi vågar överkomma juridiska svårigheter och kan undvika politiska stridigheter som riskerar att försena de nödvändiga åtgärderna.

Coronapandemins påverkan på musikbranschen 

Få branscher har drabbats så hårt av coronapandemin som den svenska musikbranschen. Livemusiken står för 55 procent av samtliga intäkter i branschen och de restriktioner som har införts under pandemin har inneburit att branschens största intäkter i princip har raderats ut. De upphovsrättsliga intäkterna och inspelad musik som står för 25 respektive 20 procent av intäkterna är de som för stunden är kvar.

Det kan i detta skede vara lätt att tro att branschen borde kunna ställa om och leva på inspelad och strömmad musik. Men livemusiken bygger på den upphovsrättsskyddade musiken och alla intäktskällor hänger ihop. En nedgång i intäkterna för livemusiken ger också en nedgång i de andra intäktskällorna. 

När musiker och artister inte kan åka på turné, så väntar många med att släppa ny musik till dess att de kan få spelningar på skivan. När musiken inte spelas live och när butiker och restauranger får färre besökare, eller går i konkurs, så minskar de upphovsrättsliga intäkterna. När teatrar inte sätter upp nya pjäser eller musikaler, beställs inte heller några nya verk. 

Sedan mars är alla intäkter från livemusiken borta och nu påverkas även övriga intäkter kraftigt. Utbetalning av upphovsrättsliga ersättningar samt royalty kommer ofta långt efter att arbetet har utförts. Enligt våra bedömningar så kommer de upphovsrättsliga intäkterna att minska med uppåt 30 procent från och med december 2020 på grund av bland annat nedgången i besöksnäringen, handelns tapp, frånvaron av livesända tv-program och radiokonserter. Detta är intäkter som alla inblandade i produktionen tidigare har räknat med eftersom de kommer av arbete som redan är nedlagt. Intäkter som nu försvinner helt till följd av de restriktioner som införts under coronapandemin. 

Men det kanske värsta av allt är att vi inte har en aning om när musiklivet kan komma igång igen. Denna osäkerhet lägger en död hand över all konsertverksamhet och indirekt påverkas därmed resten av branschens verksamhet. Visst går det att spela in musik och visst kan musiker fortsätta repetera, men om man vill ha betalt för musiken är de få som kan eller vill betala löner, hyra studios och repetitionssalar för inspelningar eller framtida shower om man inte vet när arbetet ska ge några intäkter.

Vår kris är djup och nuvarande tillstånd kommer att påverka branschens intäkter under mycket lång tid framöver. I denna PM presenterar vi därför konkreta förslag på åtgärder för att rädda den svenska musikbranschen.

Sex förslag för en återstart av den svenska musikbranschen

Musiksverige föreslår följande:

1.    Ta fram en konkret och tidsatt plan för återstart. Regeringen bör presentera en konkret och tidsatt plan med dels kommande stödinsatser, dels regelbundna prognoser över när aktiviteter av olika omfattning kan komma igång igen. Underlag för stödinsatserna (se förslag nedan) kan med fördel bygga på branschens egna analyser av tidigare och kommande intäkter. Prognoserna för ett återöppnande av musikscenerna kan utgå från Folkhälsomyndighetens redan framtagna scenarier och andra relevanta bedömningar rörande exempelvis framtagande av vaccin, effekter av andra restriktioner och smittspridning i andra länder. Allt för att återgången ska kunna ske på ett säkert sätt. En plan för ett återöppnande kommer därmed innehålla många osäkerheter, men en osäker plan är ändå bättre än den totala ovisshet som branschen nu befinner sig i. 

2.    Underlätta kulturaktiviteter i befintliga lokaler.Aktörer med serveringstillstånd borde enkelt kunna ansöka om att få arrangera kulturaktiviteter i befintliga lokaler under eget ansvar, och låt detta ske under kommunernas tillsyn. En möjlighet är att komplettera verksamt.se med ett förenklat ansökningsförfarande. Kommunerna kan få i uppdrag att likt frågor som rör serveringstillstånd utöva tillsyn över hur aktörerna sköter sin verksamhet. 

3.    Låt lokalens kapacitet avgöra gruppstorleken.Tillåt större grupper än 50 personer för allmänna sammankomster genom att koppla antalet som tillåts samlas till berörd lokals kapacitet. Eftersom smittspridningsrisken är lägre utomhus bör man dessutom göra skillnad på utomhusarrangemang och aktiviteter inomhus. Folkhälsomyndigheten kan få i uppdrag att ta fram generella riktlinjer för krav exempelvis på andel tomma stolar, antal toaletter per besökare, antal in- och utgångar per besökare samt möjligheterna att säkert ta sig till och från platsen med olika transportmedel i syfte att undvika trängsel.

4.    Ta fram ett nytt och återkommande ekonomiskt stöd.Stödet bör vara avsett för musikarrangörer, utövare, kompositörer, producenter med flera. Ett sådant stöd kan bygga på tidigare lösningar (som administrerats av Statens kulturråd och Konstnärsnämnden), och kan ha tidigare upphovsrättsliga intäkter samt intäkter från försäljning eller livemusik som bas. Kollektiva sällskap som samlar in de upphovsrättsliga intäkterna, företrädare för producenter och livebranschen kan med fördel redovisa historiska och kommande intäktsströmmar på aggregerad nivå som grund för stödets utformning och omfattning.

Eftersom det är osäkert hur länge pandemin kommer att drabba musikbranschen samt den inbyggda eftersläpningen av ersättningar i branschen bör stödet denna gång inte vara av engångskaraktär utan snarare betalas ut vid flera tillfällen och baseras på de för stunden gällande förutsättningarna. Därmed kan stödet successivt trappas ned i takt med att branschen återhämtar sig. Förutsebarheten och möjligheten att få stöd under en längre period är dock avgörande för att behålla kompetens och framtidstro i branschen. Därmed påminner denna typ av stöd i hög grad om möjligheterna till permittering, ett system som framför allt har varit anpassat till andra branscher.

5.    Stärk det offentliga stödet till kulturen. Det bör ske genom riktade statsbidrag till kommuner och regioner för olika typer av kulturarrangemang. Syftet bör vara att offentliga aktörer tidigt ska våga planera och betala för eller utlysa medel för nya musikfestivaler, konserter etc. Ett sådant stöd underlättar för musikbranschen att börja planera för framtida verksamheter och gör det möjligt för fler aktörer att snabbare komma igång.

6.    Inrätta ett tillfälligt branschråd.Regeringen bör inrätta ett tillfälligt råd med aktörer från branschen som kan bidra med omvärldsanalys och förslag från andra länders stödformer och lösningar för att underlätta en säker återgång. Musiksverige

För Musikverige:

Alfons Karabuda, ordförande 

 +46 707-83 88 23 

Musiksverigeär intresseorganisationen som kommunicerar och driver den samlade musikbranschens frågor. Vi samlar artister, kompositörer, textförfattare, musiker, managers, producenter, musikbolag och musikförläggare i Sverige. I styrelsen för Musiksverige är följande organisationer representerade:

STIM(Svenska Tonsättares Internationella musikbyrå).
SAMI(Svenska Artister och Musikers Intresseorganisation),
IFPI SVERIGE(International Federation of the Phonographic Industry), 

FST(Föreningen Svenska Tonsättare), 
Musikerförbundet, 
SYMF(Sveriges Yrkesmusikerförbund),
Musikförläggarna, 
SKAP Sveriges Kompositörer och Textförfattare
SOM (Svenska Oberoende Musikproducenter).