Puls, höga toner och lösningsfokuserat på lanseringen av ”Musikbranschen i siffror”

Under eftermiddagen den 18 november bjöd Musiksverige in bransch, opinionsbildare och beslutsfattare till Konstakademin i Stockholm för en presentation av Musikbranschen i siffror och en dynamisk paneldiskussion om tillväxt för en av Sveriges främsta framtidsnäringar.

I panelen återfanns en stor variation av för musiknäringen viktig aktörer, det var Jan Gradvall, kulturskribent, Helena Nyberg Brehnfors enhetschef på Tillväxtverket, Johanna Nylander, expert på samhällsfrågor på Dataspelsbranschen, Peter R Dahlen, VD på American Chamber of Commerce in Sweden, Olof Lavesson (M) kulturutskottets nye ordförande, Oscars Stenström (S) statssekreterare på näringsdepartementet och Linda Portnoff, VD på Musiksverige och författare av rapporten.

Bland alla de ämnen som diskuterades var styrkan i det svenska varumärket och de internationella förväntningarna på ”Made in Sweden” ett som hela panelen kunde enas kring. Dahlen underströk och bekräftade Nylanders beskrivning av att utomlands, inte minst i USA, står det svenska varumärket för kvalitet och hårt arbete, något som musikbranschen både haft nytta av och bidragit till att förvalta väl.

Men, export för musik går inte att jämföra med traditionell industriexport. T.ex. Kina, som är en viktig marknad för många svenska företag, är nästan en svart fläck på kartan för svensk musikexport. Anledningen är upphovsrättens svaga ställning på den kinesiska marknaden, och innan den svenska musiken kan etablera sig i Kina måste stora förändringar till. Däremot ses USA som en enorm marknad, med fortsatt stor potential. USA är dessutom en enkel marknad för svensk etablering eftersom vi har mycket kulturellt gemensamt, något vi inte ska underskatta, menade både Portnoff och Dahlen.

”Det finns ingen teknisk utveckling om vi inte fyller tekniken med innehåll”, menade Stenström. Han påpekade sedan att musikbranschen står för 0,5 promille av alla exportintäkter till Sverige, men att det måste betyda att det finns en stor outnyttjad potential att hämta hem. Musiken bidrar just nu både till teknikutveckling och innehåll.

Som ett medskick från regeringen beskrev Stenström hur musiken och dess små företag kan dra nytta av UDs myndigheter utomlands i större utsträckning – och att ambassaderna gärna tar emot svenska musiker. Portnoff replikerade snabbt att makthavare förvisso gärna fotar sig ihop med musikkändisar, men att det för näringens exportframgångar krävs att UDs myndigheter öppnar dörrar för affärsmöten, inte erbjuder ytterligare en underhållningsscen. Möten måste komma till stånd under samma förutsättningar som för svensk stål- och bilindustri.

Max Martin lär ha sagt att ”Framgång föder framgång”. Portnoff menade att exportframgångarna som syns i rapporten handlar om att fler svenska låtskrivare kommit upp sig och nu skriver för stora världsstjärnor, och det är däri de stora exportintäkterna finns. Och även om Max Martin är loket, kommer det en hel del vagnar med guldklimpar efter.

Gradvall menade också att rapportens siffror är höga, men han trodde inte att det handlar om några glädjesiffror, snarare tvärtom. ”Förmodligen är intäkterna ännu större, givet alla svenskar som är inblandade i internationella hits, men de siffrorna går inte att räkna hem”. Dessutom faller stora exportintäkter utanför statistiken eftersom stora svenska låtskrivare har bolag utomlands.

Panelen enades om att tillväxt i musiknäringen är att eftersträva. I Sverige har en snabb utbyggnad av bredband över hela landet och en hel befolkning av digitala early adopters bidragit till att Sverige frontat teknikutvecklingen och tagit täten när det gäller konsumtion av musik på digitala plattformar, därav de ökande intäkterna från strömmad musik. Samtidigt utgör strömmad musik också en marknad som kan växa, bara 20 procent av den nordiska befolkningen betalar för t.ex. Spotify.

Gradvall flaggade också för riskerna med att de strömmade musiktjänsterna börjar slåss med varandra. Det vi gillar idag är att ha tillgång till all musik. Skulle musiken och artisterna börja dela upp sig på olika tjänster, finns risken att piratalternativet, kanske det enda med tillgång till all musik, riskera uppfattas som det bästa. Där vill vi inte hamna.

Diskussionen kom upp om det bara är Max Martins intäkter som bidrar till intäktsökningen. Det behöver inte alls vara så, menade både Gradvall och Portnoff, utan det är snarare Max Martins sätt att arbeta, med många involverade i skrivande, som vi i Sverige har tagit efter vilket gör fler låtskrivare framgångsrika. Men, påpekade Gradvall, det finns inget enkelt recept för hit-makeri. Popmusiken förändras ständigt och den som tror att det bara är att kopiera en hit kommer att hålla som låtskrivare max 6 månader.

”Konsertsverige mår bra idag, vi är mer benägna att betala lite mer för live-upplevelsen, eftersom vi kan lägga mindre pengar på köpt musik tack vare streamingtjänsterna”, sa Gradvall. Han menade också att de nya aktörerna inom konsertbranschen lyckats förnya koncepten, vi svenskar vill gå på konsert och för många är det en del av en livsstil.

Nyberg Brehnfors efterfrågade signaler från regeringen att kreativa näringar och investeringar i dessa skall prioriteras hos myndigheterna. Portnoff uppmanade Stenström att efter panelsamtalet skriva in uppmaningen i Tillväxtverkets regleringsbrev. Varpå Stenström lovade att se över regleringsbrevet ”Men det är inte lite pill i regleringsbrevet som ger oss en ny Max Martin”, påpekade han.

Men panelen var relativt enad om att de svenska myndigheterna måste växla upp sin egen kompetens för att förstå potentialen med, och bidra till, att utveckla musiken och andra kreativa näringar. Även om Lavesson påpekade, med glimten i ögat, att det svenska spelundret kanske har gått så bra just för att politiken inte förstått sig på den och hållit sig undan branschen. Dessutom menade han att det faktiskt inte är samma sak att skriva en bok, en låt eller göra ett dataspel, så det krävs både kompetens och förståelse för att de kreativa näringarna är olika.

Lavesson ville också skilja på kulturpolitik och näringspolitik, där kulturpolitiken inte ska förädla råvaran utan se till att råvaran finns och har rätt förutsättningar att finnas. Näringspolitiken ska stötta förutsättningar för förädlingsprocessen.

Portnoff flaggade för att det som i Sverige saknas är tillgång till kapital. Det här är en näring med många små företag, men bankerna kan inte värdera näringens risker och säger i stort sätt alltid nej till att låna ut pengar till företagen. Det handlar om att ta näringen på allvar, annars riskerar stora intäkter att gå förlorade. Musik är en bra investering och Sverige ligger i framkant.

Det finns de människor i maktpositioner som vill monopolisera på Sverigebilden – och här kan musik och kreativa näringar bidra till att vara en motkraft och förklara att vi är ett kosmopolitiskt land, ett land där alla kan mötas och skapa musik och göra det framgångsrikt. Med det medskicket från kulturutskottets ordförande avslutades ett mycket innehållsrikt och vitalt panelsamtal.

Sofia Thurn