I dag lanseras Musiksverige och vi kan äntligen berätta om vår verksamhet och ge oss in i debatten.
Vi har sett en förändring i den musikpolitiska debatten under det senaste året – låsta positioner har bytts mot dialog och respekt för varandras ståndpunkter. Nu kan den samlade svenska musikbranschen öppet diskutera nya lösningar med hela branschen i ryggen, men utan att representera en viss grupp. Det gör oss flexibla och framtidsfokuserade.
Musiksverige driver den kommersiella svenska musikbranschens frågor och har i uppgift är att ge musiken bästa möjliga förutsättningar att skapas, utvecklas och spridas.
Musiksverige fokuserar på tre områden: upphovsrätt, ett utökat musikexportstöd och att branschen tillgodoses med rätt kompetens genom dialog med högskoleutbildningar.
Varmt välkomna att fortsätta läsa och att diskutera här. Följ gärna bloggen genom att använd gärna RSS-funktionen i högermenyn. Kommentarer som lämnas här modereras och kan lämnas av alla som uppger sitt namn.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev »
Vad är “Musik Sveriges” syn på statligt kulturstöd? Är det bra som det är? Bör det vara mer eller mindre centraliserat? Hur stor del av stödet betalas ut via kassett-avgiften idag?
Mvh
Kristofer
Musiksverige omfattar den kommerisella delen av musikbranschen, det vill säga verksamheter och utövare som inte har offentligt stöd, därför har vi inte någon officiell syn på det statliga kulturstödet.
Jag tror att Copyswede eller Klys kan svara bättre på din fråga om hur stor del som betalas ut via kassett-avgiften. Återkom till mig annars, så ska jag se om jag kan ta reda på det.
Om Musiksverige omfattar den kommersiella delen av musikbranschen kan måhända ifrågasättas mot bakgrund av att stiftarna – åtminstone i andra sammanhang – presenterar sig som olika former av ideella aktörer i form av föreningar, stiftelser, fackföreningar m m.
Det kan också möjligen ifrågasättas mot bakgrund av att betydande och synnerligen vitala delar av de svenska musikliven inte ingåt i organisationen, ex vis agenturer, management, turnéproduktionsbolag, konsertarrangörer, festivaler, leverantörer av musikbranschen olika tekniska tjänster m fl.
Vad som står fullkomligt klart är dock att det i sak är helt felaktigt att stiftarna av Musiksverige inte har offentligt stöd i olika sammanhang. Ex vis inhämtar STIM:s dotterbolag ett antal miljoner i statliga bidrag till sin verksamhet, FTS och SOM har eller har haft statligt stöd för olika projekt o s v. Beträffande ex vis SYMF så är ju den absoluta merperten av nedlemmar beroende av anställning i statligt finansierade orkester- och kulturinstitutioner.
Vidare är den s k piratkopieringsersättningen, som genom CopySwede utgör en intäkt för flera av stiftarna, lagstadgad och -skyddad liksom olika forme av upphovsrättslagstifningen vilket väl måste anses en form av offentligt stöd.
Till detta skall kanske också fogas att MItt i Musiken den 27 oktober 2010 citerar Musiksveriges VD Elisabeth Widlund enligt följande: “När det gäller exporten är det en förutsättning att vi har ett mer långsiktigt och utökat stöd från det offentliga”.
Offentligt stöd förefaller därmed vara en förutsättning inte bara för de samlade svenska musikliven utan även “den kommersiella del av musikbranschen” Musiksverige – kanske lite förmätet – anser sig representera.
Hej Hans!
Tack för engagemanget och för frågor om klargörande av Musiksveriges avgränsning.
Musiksveriges grundare är överens om att man ska arbeta med den delen av sina respektive verksamheter som till största delen kommer från egen försäljning och utförandet av det egna yrket, det vill säga den del som är kommersiell.
Det gäller också Symf, Musikerförbundet och SOM. Det är helt riktigt, som du skriver, att exempelvis Symfs medlemmar till största delen är verksamma i offentligfinansierade verksamheter.
I Musiksverige har dessa organisationer dock valt att avgränsa arbetsområdet till det kommersiella.
Avgränsningen är baserad på vår övertygelse att vi för att lyckas kommunicera med politiker och media, åtminstone initialt behöver ha ett hanterbart område.
Både antalet organisationer som ingår i Musiksverige idag och de områden de representerar kommer att utvidgas. Jag för till exempel dialog med managersidan av branschen. Det är vår absoluta målsättning att inkludera flera delar.
Bästa hälsningar,
Elisabet
PS. Privatkopieringsersättningen är inte ett offentligt stöd, utan en kompensationsordning för förlorade intäkter.
Drar direkt öronen åt mig att detta som så många gånger förr ska bli en anti-pirat organisation. Hoppas inte, jag är gruvligt trött på alla nöjesindustrins lobbygrupper som uppvaktar politiker i mitt namn och mitt intresse. Har försörjt mig som upphovsman i 25 år och den enda skillnad jag kan se från förr är att piraterna inte har bolagsnamn.
Musiksverige är inte en anti-piratorganisation. Vi är en intresseorganisation och våra målgrupper är politiker, journalister och branschfolk.
Kommer MusikSverige på något sätt erbjuda någon interaktiv tjänst för de musikaktörer ni representerar? Möjligheter för dessa aktörer att bjuda in till samarbete och önskemål från artister och producenter om konkreta låtbidrag t ex?
Jag tycker det är jätteintressant om det kan utvecklas en resurs som arbetar utanför de etablerade musikbolagens regelverk och snäva förutsättningar.
Tack för idén om den interaktiva tjänsten! Vi kommer att utveckla olika tjänster och forum för att branschen ska kunna mötas. Vi är precis i uppstartskede, så jag kommer att återkomma om det lite längre fram.
Jag har på nuvarande tidspunkt ingen anledning att föra en mer djupgående diskussion om Musiksveriges eeventuella för- eller nackdelar för de svenska musiklivens framtida utveckling. Initiativet förtjänar naturligtvis att mötas med positiva förväntningar, i alla fall tills något talar för motsatsen.
Det torde dock vara enbart fördelar med att tydligt kom
municera vad Musiksveriges utgångspunkter och agenda är.
Om man med “offentligt stöd” enbart avser ekonomiska bidrag så gör man en avgränsning som går vid sidan om gense uppfattningar om begreppet. Det kan naturligtvis avse bidragsgivning men omfattar också, i alla fall i de flesta sammanhang, t ex också stöd genom olika former av lagstiftning. I detta sammanhang exempelvis olika frågor kring upphovsrättskydd, ersättningstransfereringar som den gamla kassetskatten och nuvarande piratkopieringsersättning m m.
Begreppet “kommersiell” anger ju i regel vinstintresse eller åtminstone intäktsfokusering. Det står per se inte i motsats ekonomiskt stöd från det offentliga, det är snarast så att direkta eller indirekta ekonomiska bidrag är ganska allmänt förekommande i kommersiella verksamheter. Om än inte alltid i den utsträckning de kommersiella aktörerna efterfrågar.
Om inte budskapet om Musiksveriges fokusområden är felformulerade så beör ju samtliga svensk kulturpolitik och statligt stöd i olika former. Frågan om ett utökat musikexportstöd uppfattar i alla fall jag också som ett mycket tydligt krav om ekonomiska insatser från det offentliga. Men även frågor om upphovsrätt och högskoleutbildningar landar obestridligen inom sektorn “offentligt stöd”.
Jag kommer nyfiket invänta mer precisa uppgifter om exakt vilka delar av ex vis Musikerförbundets och SYMF:s verksamheter som är avgränsat “kommersiella” i motsats till föreningarnas ideella verksamheter.
Bra, då har vi anledning att återkomma till varandra om det hela!