2013-06-20

Musikbranschen tror på fortsatt stark tillväxt den kommande femårsperioden och behovet av arbetskraft, både i form av nyanställningar, extrapersonal, konsulter och praktikanter ökar med över 14 procent fram till 2016. Detta visar vår nya enkätundersökning där 123 företag och organisationer från hela branschen deltog.

Musiksverige tar fram en rapport över musikbranschens tillväxtprognos och efterfrågan på arbetskraft vartannat år. Det gör vi för att ge en samlad bild av branschens behov till politiker, myndigheter och utbildningsanordnare på musikområdet.

Branschens framtidstro är fortsatt hög och sammantaget planerar man en ökning om 23 procent för den kommande femårsperioden, motsvarande 4 procent per år.

Rapporten Musikbranschens utveckling och kompetensbehov 2013-2016, visar också att det största behovet av ökad arbetskraft hänförs till skivbolag och musikförlag, som tillsammans står för 61 procent av det ökade behovet under 2013-2014.

De mest efterfrågade yrkesrollerna i branschen finns inom PR/promotion och marknadsföring, men även digital/online, distribution och artistbokning.

Oavsett yrkesroll är kompetens inom sociala medier viktigast vid rekryteringar, men också marknadsföring/PR, branschkunskap och språkkunskaper i svenska och engelska. Andra högt efterfrågade kompetenser är projektledning, nätverkande och musikkunskap.

Mer än hälften av de svarande angav att det vanligaste sättet för dem att rekrytera personal är via kontakter i det befintliga nätverket och via rekommendationer.

Den allt mer professionaliserade musikbranschen har en stark framtidstro. Branschanpassade utbildningar behövs för att täcka dagens och morgondagens kompetensbehov. Det gynnar både branschens utveckling och lyssnarnas tillgång till musiken.

Läs rapporten »
Läs pressmeddelandet »

2013-06-19

Musiksverige är en branschorganisation som kommunicerar och driver den samlade musikbranschens frågor. Musiksveriges uppgift är att ge den svenska musiken bästa möjliga förutsättningar att skapas, utvecklas och spridas.

Inför bildandet av organisationen 2010, formades en gemensam agenda med Musiksveriges tre fokusområden – upphovsrätt, musikexport och utbildningsfrågor.
Dessutom har Musiksverige i uppdrag att samla musikbranschen, något som ska ske dels genom gemensamma projekt, som sammanställningar av statistik om branschen, dels genom evenemang, som till exempel branschdagar. Tyngdpunkten i arbetet inom dessa fokusområden varierar över tid. Under 2013 ligger tyngdpunkten på statistik, utbildning och musikexport.

Organisationschefen skall identifiera, förankra, bereda och kommunicera gemensamma frågor och information inom musikbranschen till interna och externa intressenter på ett sätt som skapar värde för medlemsorganisationerna.

ARBETSUPPGIFTER
• Samordna och sammanställa information och fakta om musikbranschen till nytta för medlemsföretagen och i syfte att öka kunskapen om branschen
• Förmedla vad som sker inom Musiksverige till interna och externa mottagare
• Fungera som kontakt för externa intressenter i branschrelaterade frågor, antingen genom att slussa förfrågningar vidare eller genom att hantera dem själv
• Bevaka händelseutvecklingen internationellt och representera svensk musikbransch i relevanta forum
• Strategiskt planera verksamheten så att de långsiktiga målen uppfylls
• Bygga relevanta nätverk nationellt och internationellt
• Skapa projekt omkring olika frågeställningar och aktiviteter
• Hitta samarbetsformer och finansiering för dessa projekt
• Hitta nya potentiella medlemmar till föreningen
• Ekonomiskt ansvar för verksamheten

Musiksveriges kontor är placerat på Hornsgatan 103, Stockholm.

KVALIFIKATIONER
Vi söker en person som har gedigen erfarenhet av musikbranschen, och därmed relaterade frågor, i Sverige. Du bör också ha erfarenhet av att arbeta med informationsarbete och kommunikationsprojekt samt av att ta fram och analysera rapporter och statistik. Goda kommunikativa kunskaper i svenska och engelska krävs också.

Som person är du van att arbeta självständigt och har en god förmåga att involvera andra. Du är mogen och prestigelös samt har lätt att få kontakt med andra människor. Dessutom är du strukturerad, nyfiken och utvecklingsorienterad.

I denna rekrytering samarbetar Musiksverige med Talentia AB. För att söka tjänsten, skicka ditt cv till helena.norder@talentia.se senast den 15 juli.

2013-06-19

Den 31 augusti 2013 avslutar Elisabet Widlund sitt uppdrag som vd på Musiksverige för att bli kommunikationschef på SAMI, Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation.

– Elisabet Widlund har på ett mycket förtjänstfullt sätt sedan 2010 arbetat med att bygga upp Musiksverige till en etablerad branschorganisation. Idag är Musiksverige en självklar spelare på den politiska arenan. Nu går vi in i en ny fas och vi ser med förväntan på framtiden. Jag önskar Elisabet Widlund ett stort lycka till i hennes nya arbetsuppgifter, säger Jan Granvik, ordförande för Musiksverige.

Rekrytering av ny chef för Musiksverige påbörjas under juni 2013. För mer information om rekryteringen, kontakta Helena Norder, Talentia: helena.norder@talentia.se.

Kommentarer (0)  Dela: Elisabet Widlund till SAMI.
2013-06-14

Musiksverige utsåg en ny styrelse på föreningsstämman den 12 juni. Organisationens nya ordförande blir Maria Molin Ljunggren, som även är ordförande för IFPI Sverige och vd för Lionheart Music Group.

Musiksverige, som är grundat av 
SAMIMusikerförbundetSYMF,STIMFSTSMFFSKAPIFPI och SOM har ett rullande schema över ordförandeskapet som sträcker sig över ett år. Maria Molin Ljunggren tar över efter förre ordföranden Jan Granvik.

Musiksveriges styrelse består av:

Maria Molin Ljunggren, ordförande

Ludvig Werner, vice ordförande

Jan Granvik, ledamot

Stefan Lagrell, ledamot

Alfons Karabuda, ledamot

Monica Ekmark, ledamot

Jonas Sjöström, suppleant

Kenth Muldin, suppleant

Bo Olsson, suppleant

2013-06-04

Enligt de amerikanska ekonomiforskarna Joel Waldfogel och Fernando Ferreira vid universitetet i Minnesota gynnas små länders musikindustri av den tekniska utvecklingen. Orsaken tros vara att mindre internationellt kända artister har fått helt nya möjligheter att nå ut med sin musik, samt att vi lyssnar mer på musik från våra hemländer. Amerikanernas forskning, som beskrivs i The Guardian, bygger på jämförelser mellan mer än 23 000 artister och över en miljon topplistor i 22 länder mellan åren 2001 – 2007.

När man undersökte hur stort inflytande musikindustrin hade i förhållande till ländernas totala BNP hamnade Sverige mycket högt, tillsammans med länder som Kanada, Finland, Storbritannien, Nya Zeeland och USA. Sveriges andel av musikförsäljningen låg 59 procent över landets andel av världens BNP. Det kan jämföras med Storbritanniens 52 procent och USA:s 33 procent.

Musiksverige har tidigare refererat till Waldfogel och Ferreiras forskning och resultaten har använts i våra statistikrapporter för musikbranschen.

Läs mer:
http://www.guardian.co.uk/business/2013/jun/02/british-pop-robbie-williams

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5553878

2013-05-30

Den svenska musikbranschen växer och exporten av svensk musik ökar. Men var finns framtidens musikmarknader och hur kan vi nå dem?

Onsdagen den femte juni går Musiksveriges och Export Music Swedens exportseminarium av stapeln. Det riktar sig mot politiker och tjänstemän. Vi kommer då i Stims hörsal presentera vår gemensamma exportstrategi. Vill du veta mer är du välkommen att kontakta Elisabet Widlund på elisabet@musiksverige.org.

Musikexportstrategin kommer att publiceras här under juni 2013.

2013-05-21

Just nu är vi lite frånvarande från hemsidan då vi bygger om här.
Vi återkommer snart med mer frekvent information.

Kommentarer (0)  Dela: Ombyggnad pågår.
Taggar:
2013-02-28

Enligt ”IFPI Digital Music Report 2013″ har de globala intäkterna från musikbranschen ökat med 0,3 procent till 16,5 miljarder dollar under 2012. Det är första året med global tillväxt för musikbranschen sedan 1999. Den digitala försäljningen ökade för andra året i rad med 9 procent med intäkter från främst nedladdning, abonnemang och reklambaserade tjänster.

Den digitala musikindustrin har snabbt blivit global genom nya marknader för smartphones och nya licencieringstjänster. I januari 2011 fanns internationella streamingtjänster i 23 länder. Idag finns de i mer är 100. I Sverige, Norge, Indien och USA står de digitala tjänsterna för majoriteten av skivbolagens intäkter.

Läs mer»

2013-02-15

På den norska musikfestivalen by:Larm i dag kunde Musiksverige presentera den första nordiska jämförelsen mellan ländernas musikbranschintäkter.

Den svenska musikexporten blomstrar och Sverige exporterar mer musik än de övriga nordiska länderna. Trots det, är den svenska statens exportstöd till musikbranschen lägst i Norden. Det är enbart Island som ligger på samma stödnivå som Sverige. I relation till folkmängd, är det närmast genant. Island är ett land med en befolkningsstorlek på tre procent av vår.

Vår rapport Musikbranschen i siffror – Statistik för 2011 visar att den svenska musikexporten har ökat med en procent mellan år 2010 och 2011. Inom flera av musikexportområdena är tillväxten kraftig. De upphovsrättsliga exportintäkterna ökade med 9 procent, den digitala musikförsäljningen i utlandet ökade med 12 procent och liveexporten ökade med 17 procent.

Det offentliga stödet till musikexporten har de senaste åren legat på cirka 1,5 miljoner kronor (med branschens insatser sammanlagt 4 miljoner kronor) per år. I Danmark delas ett stöd på 5,1 miljoner kronor ut (inkluderat privat stöd 11,2 miljoner kronor), i Finland 6,6 miljoner kronor (inkluderat privat stöd 13,2 miljoner kronor) och i Norge, som ligger i topp, satsar regeringen 9,5 miljoner kronor (inkluderat privat stöd 14 miljoner kronor) per år på musikexport.

Sverige befinner sig alltså i topp när det gäller musikexport och på botten när det kommer till musikexportstöd. Dessa parametrar borde vara mer samstämmiga för att bättre använda den potential Sverige har när det kommer till musikexport.

Handelsminister Ewa Björling (M) har som målsättning att fördubbla musikexporten mellan år 2010 och 2015, ett mål som är högt satt, men fortfarande möjligt att uppnå. För detta krävs dock ökat offentligt stöd till exportfrämjande och bättre koordinering av regeringens exportinsatser.

Huvuddelen av musikexportstödet kommer idag från Musikverket och Kulturrådet, båda myndigheter under kulturdepartementet. Vi ser gärna att stödet breddas till fler myndigheter än kulturmyndigheterna. Musikbranschen skapar kultur och är en exportnäring. Ökade offentliga insatser skulle kunna göras från både närings- och utrikesdepartementen och deras myndigheter.

Men för att vi ska kunna fördubbla musikexporten mellan år 2010 och 2015 krävs inte bara finansiella insatser. Lika viktigt är koordinering och uppföljning hos de myndigheter som främjar kultur, näring och export. För detta krävs en gemensam strategi i överenskommelse mellan musikbranschen och regeringen.

Musikbranschen har påbörjat detta arbete genom att omvandla Export Music Sweden till en modern exportorganisation anpassad efter dagens musiklandskap. I april kommer vi att lansera musikbranschens strategi för ökad export. Då bjuder vi även in regeringen och dess myndigheter till samtal om gemensamma satsningar, så att vi med samlade krafter ska kunna öka den svenska musikexporten.

2013-02-13

Musiksverige, Export Music Sweden och Sveriges ambassad i Norge arrangerar ett seminarium under årets By:Larm. Detta med anledning av rapporten Musikbranschen i siffror – Statistik för 2011. Vid seminariet kommer också för första gången någonsin jämförbar nordisk musikexportstatistik presenteras.

Ambassadör Ingrid Hjelt af Trolle inleder seminariet som följs av en presentation av Linda Portnoff, ekonomie doktor och författare till rapporten. Särskilt fokus kommer ligga på den svenska musikexporten till Norden. Seminariet avslutas med ett panelsamtal med de nordiska musikexportcheferna om den nordiska musikmarknaden.

Medverkande i panelen:
Jesper Thorsson, Export Music Sweden
Kathrine Synnes Finnskog, Music Export Norway
Anna Hildur, Nomex
Linda Portnoff, ekonomie doktor och författare till rapporten
Sigtryggur Baldursson, Island Music Export

Moderator:
Elisabet Widlund, Musiksverige

Tid och plats:
Fredag 15 februari kl.13.00-14.00, i Ragnarock.

Läs mer »

2013-02-05

Rådet för Kulturella och Kreativa Näringar har lagt fram rapporten ”Tre förslag för tillväxt och innovation med Kulturella och Kreativa Näringar” till regeringen. Rapporten är framåtblickande och bygger på ett scenario där antalet verksamma inom den kreativa sektorn skulle fördubblas under de tio närmsta åren. Rådet lämnar dessutom förslag till en handlingsplan för hur man borde hantera ett sådant scenario.

Eftersom de kreativa näringarna är strukturerade på ett annat sätt än traditionella branscher, något man kommer fram till i rapporten, ger rådet en rekommendation till regeringen för hur man på bästa sätt skulle kunna ta tillvara på branschens potential med dess unika särdrag i åtanke.

Som titeln på rapporten avslöjar, är rekommendationen uppdelad i tre förslag. Ett av förslagen handlar om att skapa ett nätverk för branschen. Syftet med ett sådant nätverk är att upprätta en plattform där man kan driva branschens gemensamma frågor, plattformen skulle även kunna fungera som samtalspart med politiker.

Musiksverige tillsammans med Komm!, Association of Swedish Fashion Brands och Dataspelsbranschen ser positivt på att man på regeringsnivå lyfter vikten av ett branschnätverk:

Sveriges kreativa näringar har stor framgång, inte minst utomlands. Det är ett historiskt tillfälle att framgången kommer samtidigt för alla delar. Många av våra företag är idag verksamma inom flera områden som traditionellt brukar ses som olika branscher.

Som följd har branschorganisationerna inom mode, musik, marknadskommunikation och dataspel de senaste åren fördjupat sina kontakter i syfte att genom samarbete stärka framgångar och öppna nya möjligheter för företagen.

Samarbetet består främst av internationaliseringsprojekt och informationsutbyte. Vår ambition är att utveckla detta samarbete, inkludera fler branschorganisationer inom den kreativa sektorn och vara gemensam kontaktyta mot i första hand regeringen och dess myndigheter.

Kontakt:

Elisabet Widlund
Vd, Musiksverige

Jessica Bjurström
Vd, Komm! Swedish Association of Communication Agencies

Christine Sundberg Carendi
Generalsekreterare, Association of Swedish Fashion Brands

Per Strömbäck
Talesperson, Dataspelsbranschen

Rådets rapport kompletteras med en film, se här »

2013-02-05

Nu kan du titta på filmen från presentationen av 2011 års statistik från seminariet ”Musikbranschen i siffror – statistik för 2011″. Seminariet inleds av Elisabet Widlund med en pressträff. Därefter presenterar Klas Rabe från Tillväxtverket hur undersökningen genomförts. Sedan följer en presentation av rapporten i sin helhet, exempel på två lyckade projekt samt en paneldebatt med experter på området.

Presentationen filmades av Tillväxtverket och du hittar filmerna här »

2013-01-30

För andra året i rad och efter ett års gediget arbete är vi stolta att idag, tillsammans med Tillväxtverket, publicera en statistikrapport med glädjande siffror för  musikbranschen 2011. Rapporten heter Musikbranschen i siffror – Statistik för 2011 och har genomförts i ett samarbete mellan Tillväxtverket och Musiksverige och är författad av kunskapsföretaget Volante.

Under 2011 var musikbranschens tillväxt högre än landets totala tillväxt. Omsättningen låg på 6,3 miljarder kronor, vilket betyder en ökning på 4 procent från föregående år. Siffran omfattar både den inhemska konsumtionen och exporten. Musikexporten uppgick till en miljard kr, detta innebar en enprocentig ökning från 2010 och exporten utgjorde därmed 16 procent av den totala omsättningen.

För första gången gick onlineförsäljningen om den fysiska, med 56 procent av marknaden för inspelad musik. En trend man även kunde se på exportsidan. Elisabet Widlund, vd Musiksverige, säger i ett uttalande att den positiva trend vi ser på den digitala marknaden kommer hålla i sig även framöver.

Sammanlagt stod konsertintäkterna för drygt hälften av de totala, de upphovsrättsliga intäkterna uppgick till 27 procent och intäkterna från inspelad musik hamnade på 22 procent.

På Tillväxtverket är man stolt över att ha tagit fram en bra modell för att visa en kulturdriven bransch i siffror. Tillväxtverkets tf generaldirektör Birgitta Böhlin menar att man med ett sådant underlag skapar möjligheter för insatser som stärker musikkulturens position framöver. Något vi givetvis välkomnar.

Läs mer här »

Se filmer från presskonferens och seminarium här »

2013-01-29

”Fildelare köper mest” påstår SVT Kultur i en artikel med anledning av en enkätundersökning som Google har gjort. Undersökningen visar att fildelare betalar för mer musik än de som konsumerar musik lagligt. En positiv nyhet, kan tyckas, men det krävs inte mycket för att slå hål på det resonemanget.

I artikeln skriver man att en fildelare i snitt har 2000 låtar i sitt digitala bibliotek, varav 38 procent är köpt musik. Vidare kan man läsa att en fildelare totalt köper 30 procent mer musik än en laglig användare, en siffra som enbart är en följd av att fildelarens totala bibliotek är större.

Nog för att det är positivt att fildelare betalar för musik, men i resonemanget kvarstår tre problem:

Undersökningen visar att de som inte fildelar i genomsnitt har ett digitalt bibliotek på 1300 låtar, varav 45 procent är köpt och resten har förts över från CD-skivor eller kopierats. Av denna formulering lockas man att tro att 55 procent av det digitala biblioteket hos en person som inte fildelar är olagligt införskaffad, men så är det inte. Faktum är att den musik som inte är fildelad är laglig om den är köpt eller kopierad från närstående. Att kopiera från närstående är nämligen lagligt eftersom det täcks av en privatkopieringsersättning som utbetalas till upphovsmännen. Privatkopieringsersättningen täcker bara privat bruk, inte fildelning.

Det andra problemet är att fildelaren genom sitt köp bidrar till indirekta förluster för upphovsmännen. Om en fildelare betalar för en skiva och sedan sprider den vidare till tusentals andra människor gratis, försvinner incitamenten för dem att i sin tur köpa skivan. På så sätt har upphovsmännen förlorat försäljning till de som annars hade tänkt köpa den.

Den tredje problematiken består i att merparten av fildelarens bibliotek är olagligt införskaffad. Även om fildelare betalar för 38 procent av sin musik, så är 62 procent av deras totala bibliotek inte införskaffad på laglig väg. Enligt undersökningen gäller detta då 1360 låtar för en genomsnittlig fildelare, fler låtar än det totala biblioteket hos den som inte fildelar.

Det är först när fildelrare slutar sprida musik olagligt som vi kan se det som en positiv nyhet att de också betalar för sin musik.

2013-01-15

Onsdagen den 30 januari 2013 presenterar Tillväxtverket och Musiksverige rapporten ”Musikbranschen i siffror – Statistik för 2011”, en kartläggning av musikbranschens ekonomiska utveckling på den inhemska marknaden såväl som på exportsidan.

Presentationen pågår mellan kl. 10-16 och är indelad i tre tillfällen:

Dagen inleds med en kort presentation av statistiken för media. Olof Lavesson, moderat riksdagsledamot i näringsutskottet, håller ett avslutande anförande om musikens betydelse för samhället och statistikens betydelse för politiken.

Presskonferensen följs av ett seminarium kring mätmetoden och hur den kan inspirera andra länder och kulturdrivna branscher.

Efter lunch hålls det sista seminariet på temat musikens bidrag till samhällets utveckling. Seminariet består av en presentation av rapporten med efterföljande samtal om musikens bidrag till samhällets utveckling. Statistiken presenteras av Linda Portnoff och Tobias Nielsén.

Efter statistikpresentationen beskrivs två projekt som stöds av Tillväxtverket och som arbetar för att säkra återväxten i musikbranschen. Det ena, som går under benämningen Talangcoachning, presenteras av Bosse Nikolausson och Malin Moessner från Länsmusiken i Kalmar. Det andra, som kallas Entreprenörskap vid musikproduktionsutbildningar, presenteras av Ulla Sjöström från Musikmakarna.

Slutligen hålls en paneldebatt. Panelen leds av Per Strömbäck och diskuterar musikens betydelse för samhället. Medverkande är Jan Gradvall, journalist, Olof Lavesson (M), riksdagsledamot, Bosse Nikolausson, Länsmusiken i Kalmar, Stina Westerberg, Musikverket, och Elisabet Widlund, Musiksverige.

Efter panelsamtalet blir det mingel med kaffe till kl 16.00.

Kaffe serveras under hela dagen.

Datum:
Onsdag 30 januari 2013

Tid:
Kl 10.00-10.30 Presskonferens (enbart för media)
Kl 11.00-12.00 Metodseminarium
Kl 12.00-13.30 Lunch på egen hand
Kl 13.30-16.00 Seminarium kring statistiken och panelsamtal

Plats:
Hörsalen, Stim-huset, Hornsgatan 103, Stockholm
Se karta här »

Press anmäler sig till press@musiksverige.org.

Anmälan till metodseminariet och statistikseminariet sker till statistik@musiksverige.org. Specificera vilket/vilka seminarier du vill gå på.

Varmt välkomna!

2012-12-19

Nu ska rättigheterna till hela världens musikskatt finnas samlad på ett och samma ställe. Det är Stim i samarbete med Google, Apple och några av världens största musikförlag som arbetar för att skapa en global musikdatabas – GRD (Global Repertoire Database) – som ska innehålla officiell presentation av de globala ägarförhållandena till musikaliska verk.

I ett pressmeddelande skriver Stim att GRD ”kommer innebära avsevärda besparingar för musikskaparna, genom att man undviker dubbelarbete i form av parallell databehandling i verkregister i flera olika länder”.

Projektet styrs av en arbetsgrupp, som består av representanter från 14 olika organisationer för musikskapare, musikförlag, upphovsrättsorganisationer, digitala musiktjänster och deras respektive branschorganisationer: APRA, GEMA, PRS for Music, SACEM, STIM, CISAC, Sony/ATV/EMI Music Publishing, Universal Music Publishing, Warner Chappell Music, ICMP, ECSA, Google, iTunes och Omnifone.

Tretton upphovsrättsorganisationer för musik stöder projektet ekonomiskt, med kunnande och genom åtkomst till databaser: APRA, ASCAP, BMI, BUMA, GEMA, PRS for Music, STIM, SACEM, SOCAN, SABEM, SGAE, SIAE och UBC.

Arbetet med GRD beräknas slutföras 2015.

Läs mer här »

2012-12-03

De kreativa näringarna har uppmärksammats politiskt de senaste åren, men hittills har vi inte haft en samlad beskrivning av näringarnas ekonomiska betydelse.

I förra veckan presenterade Volante sin nya rapport, ”Kulturella och kreativa näringar 2012 – statistik och jämförelser”. Rapporten redogör för de kreativa näringarnas utveckling under de senaste åren. I rapporten konstateras det att det har skett en ökning av antal företag inom de kreativa näringarna med drygt 5 procent mellan 2008 och 2010.

Idag är 117 000 företag verksamma, varav nästan 83 procent är enmansföretag. Numera är cirka 146 000 personer anställda inom de kreativa näringarna, vilket är intressant att jämföra med fordonsindustrin som anställer ungefär 120 000.

2010 sålde de kreativa och kulturella näringarna för 285 miljarder kronor och tillväxten för samma år var 5,5 procent. Därmed bidrog sektorn med 3,3 procent av Sveriges BNP 2010. Tobias Nielsén, vd för Volante, menar att den period som studerats har sammanfallit med lågkonjunkturen i slutet av nollnolltalet.

Nielsén diskuterar även de kreativa näringarna i SvD Brännpunkt tillsammans med Emma Stenström, docent vid Handelshögskolan. Där kritiserar författarna bland annat näringsministern för att inte tydligare satsa på de kreativa näringarna.

Rapporten om kreativa näringar presenterades på ett seminarium i Gävle på konferensen Generator. Elisabet Widlund berättade under seminariet om musikbranschens statistik och om betydelsen av branschstatistik.

Musikbranschen omsatte år 2010 5,2 miljarder kronor på den inhemska marknaden och exporterade därtill musik för knappt 1 miljard kronor. Musikbranschen är en del av de kreativa näringarna tillsammans med arkitektur, design, film, fotografi, konst, konsthantverk, media, reklam, tryckt media, dataspel och ny media samt bibliotek, museum och kulturarv.

2012-11-30

Musikverket satsar på att stärka det fria musiklivets närvaro utomlands och sätta svensk musik på världskartan. Det sker med ett treårigt samarbete med Export Music Sweden.

Export Music Sweden får 2,3 miljoner kronor för att genomföra en strategisk etablering av det fria svenska musiklivet utomlands. Det handlar bland annat om att identifiera de viktigaste internationella mötesplatserna och samordna svensk musiks närvaro på mässor och festivaler. Dessutom innebär satsningen nätverksstöd och utbildning för svenska musikaktörer som vill söka sig utomlands.

Läs mer» 

2012-11-12

Jesper Thorsson har utsetts till ny vd för det svenska musikexportkontoret, Export Music Sweden. Jesper Thorsson börjar sin anställning den 1 januari 2013 och kommer att leda kontorets förändring mot stärkt export för hela musikbranschen, inkluderande alla musikgenrer.

Jesper Thorsson är utbildad inom musikvetenskap och projektledning, och har femton års erfarenhet från ledande befattningar i musikbranschen både på major- och independentbolag och har arbetat med vitt skilda genrer och artister genom åren. Senast som produktchef på musikbolaget Warner Music, ett arbete som inneburit bland annat marknadsföring och pr.

Ägarna SAMI, Stim och Ifpi beslutade i somras att förändra Export Music Swedens verksamhet. Syftet med förändringen är att fler ska kunna ta del av verksamheten och i förlängningen få ökade intäkter från utlandet. Den nya verksamheten är till för alla medlemmar i SAMI, Stim och Ifpi/SOM, oavsett musikgenre och grad av kommersialisering. Musikexportkontoret ska efter årsskiftet arbeta med:

• Information och utbildning till hela den svenska musikbranschen om hur man exporterar musik
• Information till utländska journalister och musikbokare om den svenska musiken
• Stärkt samarbete inom Norden och med andra kulturella och kreativa näringar

Export Music Sweden ägs av SAMI (Svenska Artister och Musikers Intresseorganisation), Stim (Svenska Tonsättares Internationella musikbyrå) och Ifpi Svenska Gruppen (International Federation of the Phonographic Industry) inkluderande SOM (Svenska Oberoende Musikproducenter). Verksamheten finansieras både av musikbranschen genom ägarna, och av det offentliga genom myndigheter på kultur- och exportområdet.

Den svenska musikbranschen exporterade år 2010 musik för 800 miljoner kronor. Läs mer»

Pressbilder och pressmeddelandet i sin helhet »

2012-10-19

I dagarna publicerade Stiftelsen för Internetinfrastruktur sin årliga rapport ”Svenskarna och Internet”. Rapporten visar att e-handeln ökade med tre procentenheter från 2011. Och det är musik tillsammans med dataprogram och appar som svenskarna handlar mest på nätet. Till exempel har 43 % av de tillfrågade i åldrarna 26-35 någon gång köpt musik medan 38 % någon gång abonnerat på musik.

Två av tre tillfrågade lyssnade på musik via nätet 2011 och siffran är oförändrad även för i år.

Fildelningen är dock fortsatt omfattande. I åldrarna 22-23 år är den densamma som för 2009, där 57 % av de tillfrågade fortfarande fildelar, medan siffran sjunkit med sex procentenheter för personer 24-25 år från 49 % till 43 %.

Ladda ned rapporten här »