Maj 4th, 2012

Musiksverige har i uppdrag att möjliggöra att mer svensk musik exporteras utomlands. Regeringen har satt upp ett mål som innebär en fördubbling av musikexporten mellan år 2010 och 2015. Just nu genomför Musiksverige två projekt som utreder hur branschens och politikens exportfrämjande insatser ska se ut för att uppnå målet. Projekten stöds ekonomiskt av Musikverket.

1. Den första förstudien kartlägger andra exportkontors framgångar. Vad gör de nordiska musikexportkontoren som fungerar bra? Vilka exportfrämjande insatser gör andra kreativa och kulturella näringar, till exempel dataspels-, mode- och filmbranscherna? Vad kan vi lära oss av deras erfarenheter?

2. Den andra förstudien undersöker hur Export Music Sweden kan utvecklas för att motsvara branschens och politikens behov av ett modernt exportkontor.

Båda förstudierna genomförs under våren och resultaten kommer sedan att presenteras här på bloggen.

Musiksverige har också ett seminarium om musikexport under politikerveckan i Visby, 3 juli kl 15-16.30 på Länsteatern Gotland.

 

 

 

 

April 19th, 2012

I dag meddelade EU-domstolen att Ipred kan tillämpas i Sverige.
Domstolen anser att Ipred inte krockar med Datalagringsdirektivet, utan i princip är förenlig med EU-rättens krav på balans mellan integritet och upphovsrätt. EU-domstolen menar också att det upp till svenska domstolar att göra avvägningar mellan ett effektivt skydd för upphovsrätten och integriteten i enskilda fall.

Detta innebär att det första Ipred-fallet nu kan avgöras i Sverige.
Fallet gäller flera bokförlag som tillsammans begärt ut ip-adresser från internetoperatören Ephone för att få reda på vem eller vilka som olagligt spritt ett stort antal ljudböcker på internet.

Domen från EU-domstolen

Mer om Ipred här»

Mer om Ephone-fallet här»

April 2nd, 2012

Musiksverige – forskarsamtal 29 mars from Musiksverige on Vimeo.

Under torsdagen den 29 mars höll SMFF i samarbete med Musiksverige klubben Almost Famous på Scandic Malmen i Stockholm. SMFF driver tillsammans med Svenska musikförläggarföreningen och dess medlemsorganisationer sedan tio år tillbaka klubben Almost Famous. Klubben är för nya band och artister som vill komma ut med sin musik.

Denna torsdag var det dags för Almost Famous Deluxe – en utökad version av klubben. Musiksverige hade då ett seminarium där tre av de främsta forskarna inom musikbranschen deltog.  Forskarna Thomas Florén, Linda Portnoff och Daniel Johansson fick var och en presentera respektive avhandling som de arbetat med. Musiksveriges VD, Elisabet Widlund modererade sedan ett samtal mellan de tre forskarna med frågor om deras avhandlingar.

“Det framstår ofta som, att tänka på musikbranschen är som att tänka på konflikter och motsättningar – jag säger inte att de bilderna är direkt felaktiga. Det finns exempel på slavkontrakt, det finns exempel på kommersiell girighet etc. Men det finns också andra sätt att se det. min poäng är att, letar man konflikter så kommer man hitta konflikter.”

- Thomas Florén

“Det jag började med var att uveckla en teoretisk analysmodell för att förstå värdeskapande i relationer mellan människor och företag i musikbranschen.”

- Linda Portnoff

“Det som framförallt har blivit utkomsten är modeller för nya informationssystem som jag menar skulle kunna effektivisera framförallt när det gäller digital distribution av musik.”

- Daniel Johansson

Mars 19th, 2012

Musiksverige har en ny styrelse efter föreningsstämman som hölls i förra veckan.

Ny ordförande är Jan Granvik, som även är ordförande för Musikerförbundet och SAMI.Jan Granvik press

Musiksverige, som är grundat av SAMI, Musikerförbundet, SYMF, STIM, FST, SMFF, SKAP, IFPI och SOM har ett rullande schema över ordförandeskapet som sträcker sig över ett år. Jan Granvik tar över efter förre ordföranden Alfons Karabuda.

Musiksveriges styrelse består av:

Jan Granvik, ordförande
Stefan Lagrell, vice ordförande
Alfons Karabuda, ledamot
Ludvig Werner, ledamot
Monica Ekmark, ledamot
Jonas Sjöström, ledamot
Kenth Muldin, suppleant
Maria Molin Ljunggren, suppleant
Bo Olsson, suppleant

Mars 7th, 2012

Årets upplaga av Stim Music Expo kommer äga rum den 15 oktober på Rival i Stockholm och det är nu klart att Musiksveriges VD Elisabet Widlund kommer leda den inledande politikerdebatten.

Programmet för dagen och mer info finner ni på Stims hemsida så fort de färdigställt programmet.

Musikindustrin.se skrev såhär om Stim Music Expo 2011:

“På tre år har STIM lyckats etablera en ny viktig och inspirerande mötesplats för svensk musikbransch. Det är många som har anledning att buga och tacka för det!”

Februari 24th, 2012

Presskonferens 23 februari – Musikbranschen i siffror. Statistik för 2010. from Musiksverige on Vimeo.

Bilder från presskonferensen hittar du här »

I den första upplagan av rapporten fanns ett fel i slutsummeringen. Summeringen gäller de totala intäkterna på den inhemska marknaden som ska vara 5,171 istället för 5,211.

Februari 23rd, 2012

Den svenska musikbranschen omsatte år 2010 5,2 miljarder kronor på den inhemska marknaden och musikexporten omfattade mellan 700 och 800 miljoner kronor.

Idag presenterades för första gången någonsin en ekonomisk kartläggning av den svenska musikbranschen. Musik har ett stort känslomässigt värde i många människors liv, men musikbranschen är också en näring och nu vet vi äntligen hur stor denna näring är.

Rapporten “Musikbranschen i siffror – Statistik för 2010″ är författad av kunskapsföretaget Volante och har initierats som en del av regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar.

Den svenska, inhemska musikmarknadens intäkter har i rapporten delats in i tre huvudkategorier; intäkter från inspelad musik, konsertintäkter och upphovsrättsliga intäkter. Intäkter från inspelad musik uppmättes till 1,172 miljarder kronor (23 procent av den totala musikmarknaden). Konsertintäkter uppmättes till 2,760 miljarder kronor (53 procent). Upphovsrättsliga intäkter uppgick till 1,239 miljarder kronor (24 procent). Totalt fastställdes den svenska musikbranschens inhemska intäkter till 5,171 miljarder kronor.

År 2010 stod den fysiska försäljningen för 773 miljoner kronor (66 procent) och den digitala försäljningen för 399 miljoner kr (34 procent). Utmärkande i övrigt för år 2010 var att försäljningen av strömmad musik uppgick till 269 miljoner kronor (23 procent) och gick om försäljningen av musik i nedladdat format, vilken var 130 miljoner kronor (11 procent).

Den svenska musikexporten har inte kunnat kartläggas på samma detaljerade nivå i denna studie. På det upphovsrättsliga området finns 473 miljoner kronor. Cirka 150 miljoner kronor är hänförliga till den inspelade musikens område och när det gäller konsertintäkter från utlandet rör vi oss någonstans mellan 100 och 200 miljoner kronor i uppskattade intäkter för 2010. Totalt uppgår den svenska musikbranschens exportintäkter till mellan 700 och 800 miljoner kronor.

Läs rapporten här» Musikbranschen i siffror: Statistik för 2010 uppdaterad 2012-03-13

Beställ rapporten här»

PS! I den första upplagan av rapporten fanns ett fel i slutsummeringen. Summeringen gäller de totala intäkterna på den inhemska marknaden som ska vara 5,171 istället för 5,211.

Februari 15th, 2012

Varför är det så många svenska låtskrivare och producenter bakom dagens listettor?
Igår medverkade Musiksveriges vd Elisabet Widund i Handelsbankens tv och talade om musikbranschens ekonomi och om svenska framgångar. Diskussionen rör även den kommande statistikrapporten om musikbranschens omsättning och export och musikbranchens syn på den digitala utvecklingen.

Se klippet här.

Svenska musikframgångar

Januari 24th, 2012

I fredags deltog Elisabet Widlund i riksdagsseminariet ”Seizing the digital opportunity” - om utmaningar på den digitala marknaden. Paneldebatten handlade om vilka hinder som bör undanröjas för att vi ska få högre tillväxt på den digitala marknaden. Här sammanfattas Musiksveriges inlägg i debatten.

Den digitala musikmarknaden har vuxit explosionsartat

Den digitala utvecklingen i musikbranschen har varit extremt stark de senaste åren. Enligt de senaste uppgifterna har endast USA och Sydkorea högre andel digital försäljning än Sverige. Här i Sverige kommer hela 51 procent av den totala skivförsäljningen från digital musik.

Streamingen av musik har under 2011 nått sin högsta nivå hittills, hela 2,5 miljoner svenskar streamade då musik vilket motsvarar 36 procent av befolkningen i åldern 15-74 år. Fler svenskar än någonsin betalade också för musik på nätet. 40 procent av streamingkunderna eller cirka en miljon svenskar betalade år 2011 för sin streaming.

Det viktigaste för lyssnarna är fler och bättre digitala musiktjänster, och det finns en extremt stark vilja från branschen att licensiera och utveckla nya tjänster.

Fler digitala musiktjänster är svaret

Musikbranschen tycker att det självklara svaret på marknadens efterfrågan, är fler digitala musiktjänster.
Men 1,3 miljoner svenskar fildelar och laddar ner illegalt och den siffran minskar inte, under 2011 minskade den olagliga musikanvändningen inte ens med en procent. Vi menar att samma regler måste gälla på den fysiska som på den digitala marknaden. Det största hindret mot nya musiktjänster är illegal konkurrens från tjänster som sprider musik ”olagligt gratis”.

Vi menar att man inte ens bör jämföra ”lagligt gratis” med ”olagligt gratis”.  Medan ”lagligt gratis” leder till tillväxt och sysselsättning, är det är självklart att ”olagligt gratis” – illegal konkurrens – skadar marknaden.

Vi är övertygade att om man tar bort illojal konkurrens så gynnar det inte bara lyssnarna och musikskaparna, utan hela värdekedjan av digitala entreprenörer, distributörer och internetleverantörer.

Musiksverige breddar den digitala marknaden

Musiksverige är skapades 2010 för att ta ett branschgemensamt ansvar för utvecklingen på den digitala marknaden. För att uppnå en breddad digital marknad har vi identifierat tre huvudfrågor: upphovsrätt, utbildning och export.

Upphovsrätt
Upphovsrätten är en självklar grund för innovation och tillväxt på den digitala marknaden. Vi behöver vara fler som försvarar upphovsrätten på den digitala marknaden. Där har vi ett gemensamt intresse vi som sitter i det här rummet och jag är mycket glad över att höra en sådan samstämmighet kring respekten för upphovsrätten här idag.

Utbildning
Musikbranschen omfamnar alla typer av laglig digital distribution av musik. Vi värjer oss inte mot den digitala utvecklingen, vi älskar den och vi driver den.

Vi vet att vi måste förklara bättre hur tillväxt och sysselsättning skapas i branschen. Förståelsen för musikbranschens villkor och drivkrafter måste bli högre både hos lyssnarna, hos medier och beslutsfattare. Det är avgörande för att lyssnarna ska vilja betala för musik på nätet. Därför har vi till exempel för första gången sammanställt musikbranschens omsättning och export i en statistikrapport som släpps i februari.

Export
Musiksverige tar fram vederhäftig statistik på exportområdet. Det innefattar även det digitala området. Vi arbetar med en branschgemensam analys och en nationell strategi för att öka exporten. Vi tycker att det är avgörande att även regeringen har en samlad strategi för att öka musikexporten och vi fram emot en dialog med regeringen om detta.

Framtidens lösningar heter dialog och samarbete

Vi är glada för möjligheten att medverka här idag!

Musiksverige vill delta i arbetet med att skapa framtidens digitala politik, vi är förberedda och samlade. Vi vill gärna ha en närmare dialog med näringsdepartementet för att beskriva läget i musikbranschen och förutsättningarna för den digitala marknaden, både den inhemska och exporten.

Vi söker också mer samarbete med it- och telekomsektorn och ser fram emot att kunna diskutera framtida lösningar för en breddad digital musikmarknad tillsammans på ett mer konstruktivt sätt än tidigare.

Övriga paneldeltagare var Anders Sjöman, Voddler, Georgi Ganev, Telenor, Stefan Trampus, TeliaSonera och Ulf Pehrsson, Ericsson.

Seminariet arrangerades av It- och telekomföretagen, Moderaterna, Google, Telenor, Telia Sonera, Ernst & Young, Ericsson, Jönköping International Business School och UK Trade & Investment

Januari 17th, 2012

Idag släpper vi en ny rapport om svenskarnas internetvanor som visar att fler svenskar än någonsin betalar för streamad musik på internet. Jämfört med det första kvartalet 2011 ökade andelen betalande bland de som streamade musik med 95 procent.

Av dem som uppgav att de ökade sin användning av lagliga musiktjänster uppgav sex av tio att den viktigaste anledningen var utbudet av ny musik. Ett växande musikintresse är också en allt vanligare anledning till att välja lagliga musiktjänster.
Det är mycket viktigt för den svenska musiken att andelen som betalar för musik på nätet ständigt ökar. Tack vare intäkterna kan ny musik skapas och spridas till lyssnarna.

Rapporten utfördes av analysföretaget Mediavision på uppdrag av musikbranschens intresseorganisation Musiksverige.

Läs mer»

December 20th, 2011

År 2011 lider mot sitt slut, Musiksverige har hunnit fylla ett år och vi har mycket spännande att se fram emot under nästa år.

I februari 2012 sker årets stora musikbranschhändelse. Då publicerar vi för första gången någonsin statistik för hela musikbranschens omsättning och export. Denna statistik har efterfrågats under många år av både branschen, media och från regeringshåll.

Statistikprojektet har redan väckt stort intresse, framförallt från journalister, myndigheter och branschfolk. Även utanför Sveriges gränser är man nyfiken på projektet och vi jobbar för att kunna överföra vår kunskap om metod och statistikinsamling. På sikt kan det på så sätt bli möjligt att jämföra den svenska musikbranschens siffror med andra länder och branscher.

Mer om projektet här»

God jul och gott nytt statistikår!

December 1st, 2011

Som vi tidigare har berättat är svenskarnas betalningsvilja för musik via internet hög, och betalningsviljan ökar i takt med att de digitala musiktjänsterna blir bättre. I Sverige finns redan nu molntjänster, och vi kommer säkert att se fler och fler molntjänster för musik framöver. Musiksverige ställer sig naturligtvis positivt till en digital utveckling som innebär ännu fler lagliga tjänster, bättre konkurrensvillkor och intäkter som kommer tillbaka till de som skapar musiken.

Förenklat så innebär molntjänster att man som användare slipper investera i egen it-utrustning och istället kan lagra sina musikfiler, videofilmer, foton och dokument på en avlägsen server, ett slags “fjärrarkiv”, som alltid går att nå via internet.

Under Stim Music Expo diskuterades molntjänster och vilka möjligheter och utmaningar de innebär för upphovsmän, musikbransch och musiklyssnare.

Se filmen här»

November 17th, 2011

I morse presenterade EU:s generaladvokat sitt utlåtande inför EU-domstolens prövning av det första svenska Ipred-ärendet (Ephone-fallet). Frågan gäller om det finns någon konflikt mellan Ipred och Datalagringsdirektivet, där det senare säger att abonnentuppgifter ska lämnas ut för grövre brott. Generaladvokaten konstaterade att det inte finns någon sådan konflikt – Datalagringsdirektivet hindrar inte att Ipredlagen ger upphovsrättshavare möjlighet att få ut identiteten till personer som misstänks ha gjort intrång på deras verk. Generaladvokatens utlåtande är inte bindande för EU-domstolens senare beslut, men det hör till vanligheterna att det följs.

Ipred innebär att en domstol får besluta att exempelvis en Internetleverantör skall ge en upphovsrättsinnehavare information om vem som begått upphovsrättsintrång. Upphovsrättsinnehavaren måste först inge ett så kallat informationsföreläggande till domstolen och kunna visa att det föreligger sannolika skäl för att någon har gjort ett intrång i upphovsrätten.

Läs mer»

November 16th, 2011

.SE – Stiftelsen för Internetinfrastruktur har släppt sin rapport Svenskarna och internet 2011. Rapporten innehåller naturligtvis intressanta fakta om svenskarna, men tyvärr också logiska felslut om fildelares betalningsvilja. Detta har gjort att media idag sprider nyheten: “Fildelare bäst på att betala för musik”.

Rapporten visar på att det finns en betalningsvilja hos fildelarna – “de som fildelar köper också eller prenumererar på digital musik i högre utsträckning än de som inte fildelar.” Vissa medier har sedan vinklat detta till att fildelare skulle vara bäst på att betala för musik.

Detta är ett logiskt felslut, och man kan undra vem det egentligen är som tjänar på att myten om den goda fildelaren. Tänker man bara två sekunder till inser man att de som fildelar olagligt spridd musik inte rimligtvis kan vara bättre på att betala för musik. Det är självklart de som enbart betalar för musik och inte alls fildelar olagligt, som är bäst på att betala för musik.

I rapporten görs också en oriktig orsakskoppling mellan fildelning och betalningsvilja. I de rapporter som Musiksverige publicerar varje kvartal om svenskarnas internetvanor, framgår en starkt växande trend där det istället är tillgången till lagliga tjänster och svenskarnas ökade musikintresse som leder till ökad betalningsvilja.

Det är riktigt tröttsamt att se dessa mediers glorifiering av fildelare. Det är olagligt att fildela och att ladda ner olagligt spridd musik. Punkt.

November 16th, 2011

Näringsminister Annie Lööf backar nu – om än inte tillräckligt – från sitt tidigare uttalande om att nedladdning av olagligt spridd musik ska vara tillåten. I sitt blogginlägg Viktigt med kulturella och kreativa näringar förklarar hon sin syn på upphovsrätt och internet. Detta sedan UniSon skrivit ett öppet brev till regeringen med följande krav:

Vi kräver att du och Sveriges regering skall verka för att alla yrkesgrupper skall fortsätta ha samma förutsättningar att kunna livnära sig, och att regeringen uttalat motverkar opportunistisk iver att dela ut saker gratis – på andras bekostnad. Oavsett om det handlar om materiella eller immateriella värden.

Tyvärr är näringsministerns svar fortfarande alltför otydligt när det gäller frågan om nedladdning av olagligt spridd musik, varför jag via Twitter bett om förtydligande. av olagligt spridd musik är inte tillåten idag, men Centerpartiet och Annie Lööf har tidigare sagt att detta bör vara tillåtetNedladdning  för privat bruk. Nu återstår att se om hon, som minister i Sveriges regering, kan stå fast vid den åsikten.

November 15th, 2011

Nästa år sätter Handelsminister Ewa Björling extra stort fokus på de kreativa näringarna genom att skapa en främjarkalender för 2012. Kalendern innebär att alla utlandsmyndigheter fokuserar på musik, mat, film, mode och litteratur under året.

Först ut är musik i februari månad. Musikexportpriset fyller 15 år och den 7 februari presenterar Musiksverige för första gången någonsin siffrorna för musikbranschens omsättning och export. Fler aktiviteter kommer att hållas hos de olika utlandmyndigheterna ute i världen.

Idén om främjarkalendern är att skapa ökat fokus och uppmärksamhet till de kreativa näringarna och i samband med exempelvis musikbranschen diskutera viktiga frågor som upphovsrätt och illegal nedladdning.

Läs mer»

Oktober 28th, 2011

Under det första året i Musiksveriges historia har fokus legat på att etablera Musiksverige som branschens röst i dialogen med politiker och media. Det har varit ett intensivt arbete.

I genomsnitt har Musiksveriges vd Elisabet Widlund träffat en ny person från musikbranschen varje dag, deltagit i 30 debatter och föreläsningar och haft 35 möten med politiker med politiker och tjänstemän.

Glädjande nog så har debattklimatet vad gäller upphovsrätten blivit mycket mer konstruktivt under det senaste året. Idag är det fler och fler politiker som säger att upphovsrätten är avgörande för den svenska musiken, samtidigt som de vågar sig på nyanserade diskussioner om hur upphovsrätten skulle kunna utvecklas. Det gör att hela debatten kring musik och internet blivit mindre av ett ställningskrig.

Nu har vi en stabil grund att arbeta vidare från och vi ser fram emot ett minst lika händelsefyllt andra år, där vi bland annat för första gången någonsin publicerar statistik för hela musikbranschens omsättning och export.

Kommentarer (0)  Dela: Musiksverige fyller ett år.
Taggar:
Oktober 4th, 2011

 

Sweden, the country that gave birth to the torrent-links website Pirate Bay and its offspring, the Pirate Party, now brings news of a rapid move away from illegal downloads in favor of music streaming services such as Spotify. Perhaps by coincidence, Spotify also started life in Sweden.

Wall Street Journals techblogg har uppmärksammat svenskarnas ändrade musikvanor och beskriver hur svenskarna nu i snabbt tempo går över till lagliga musiktjänster.

Sverige ligger långt framme när det gäller bredbandsinnehav, teknisk innovation och kreativitet och vi kan vara stolta över svenskarna i så hög grad nu väljer lagliga musiktjänster. Det bidrar till en uppåtgående spiral där de lagliga tjänsterna får bättre konkurrensvillkor och där intäkter kan komma tillbaka till dem som skapar musiken. Detta kan i sin tur ge fler och bättre musiktjänster och ännu större och mer varierat utbud av ny svensk musik.

Svenskarnas internetvanor i korthet:

Sedan 2009 har den lagliga musikstreamingen fördubblats från 1,2 till 2,4 miljoner användare i Sverige. Olaglig nedladdning och fildelning har under samma period minskat med ungefär 30 procent, från 1,9 miljoner till 1,3 miljoner användare.

September 27th, 2011

I fredags publicerade vi en rapport om svenskarnas internetvanor under andra kvartalet 2011. Tyvärr har ett flertal medier återgivit en av uppgifterna på ett felaktigt sätt och vi vill därför förtydliga:

Den 1 maj förändrade Spotify sin gratistjänst. Av de kunder som 1 maj använde gratistjänsten, förväntade sig cirka 15 procent att uppgradera till någon betaltjänst som till exempel Spotify Premium. En tredjedel planerade ett oförändrat nyttjande av gratistjänsten medan 43 procent i undersökningen uppgav att de planerade att gå över till andra tjänster till följd av det förändrade erbjudandet.

Av de 43 procenten av gratistjänstanvändarna som uppgav i undersökningen att de planerade att gå över till andra tjänster, sade hälften att de planerade att övergå helt eller delvis till Youtube eller andra streamingtjänster. Endast ungefär en tredjedel nämnde fildelningstjänster eller kopiering av kompisar – ett tecken på att lagliga tjänster fortfarande uppskattas.

Undersökningen är utförd av det oberoende analysföretaget Mediavision som varje kvartal intervjuar drygt 4 000 svenskar om deras internetvanor. Musiksverige publicerar utdrag ur rapporten kvartalsvis i efterhand. Utdraget omfattar svenskarnas internetvanor inom musikkonsumtion.

- – -

Last Friday, we published a report on the Internet habits of Swedes during Q2 2011. Unfortunately, some of the media have misinterpreted some sections of the study, and we feel it is necessary to clarify certain points:

On 1 May, Spotify changed its free service. Of those customers who as of the 1May still used the free service, 15 percent of them were expected to upgrade to some form of paid service such as among others, Spotify Premium. One third of the free users were expected to remain unchanged whilst 43 percent of those questioned in the survey stated that they planned on moving onto other services.

Of those 43 per cent that stated that they planned to use other services, fifty per cent said that they planned to move over completely or partly to Youtube or other streaming services. Only about a third stated that they would instead use file sharing services or copy music from their friends – an indication that legal music services is still very much appreciated.

The study which is conducted every quarter has been carried out by Mediavision, an independent analysis and consultancy firm and is based on answers provided by over 4 000 Swedes on their internet habits. Musiksverige publishes an excerpt from the report retrospectively. The excerpt covers results on the Swede’s music consuming habits.

September 23rd, 2011

Idag släpper vi vår kvartalsvisa rapport om svenskarnas internetvanor. Statistiken visar på tre intressanta fakta:

1. Den illegala fildelningen och nedladdningen har minskat med 9 procent på ett år.

2. 2,5 miljon svenskar använder lagliga streamingtjänster och av dessa är 800 000 betalande streamingkunder.

3. Betalningsviljan för musik på nätet fortsätter att öka, från 18 till 23 procent det senaste halvåret.

När 800 000 svenskar är villiga att betala för streamad musik finns det uppenbarligen en marknad för fler legala aktörer på den digitala musikmarknaden. Vi ser gärna en mångfald av musiktjänster då det kommer att ge bättre villkor både för dem som skapar musiken och för dem som lyssnar på den.